Friskis&Svettis

Därför gillar hjärnan träning

Fysiskt aktiva brukar inte återfalla i depression. Träning på recept borde skrivas ut mycket mer, menar överläkaren och författaren Anders Hansen.

Han kallar sig världens sämsta motivationscoach, men när Anders Hansen håller föredrag på Friskis&Svettis Hagastan i Stockholm är jympasalen knökfull. Platserna tar slut på nolltid och snart står det 500 personer på kölistan.

Alla vill veta om det verkligen stämmer att fysisk aktivitet är det viktigaste man kan göra för sin hjärna. Friskisfolket vet redan av erfarenhet att man mår bra av att röra på sig, men Anders Hansen kan även visa att koncentrationsförmågan ökar, att minnet blir bättre, och att man till och med blir smartare.

– Hjärnan är det organ som stärks mest av fysisk aktivitet. Och det är relativt ny kunskap. För 10–15 år sedan hade jag nog sagt att man bäst tränar sin hjärna genom sudoku eller korsord, säger Anders Hansen.

Under sina 20 år som psykiatriker har han parallellt skrivit om medicinsk forskning. Han är van att tolka medicinska data och märkte att det började komma många studier som handlade om att man med träning kunde förebygga sjukdomar och bromsa åldrandet. Det resulterade i boken ”Hälsa på recept – träna smartare, må bättre, lev längre” som Anders skrev tillsammans med Carl Johan Sundberg på Karolinska institutet.

– Jag fick mejl om att boken förändrat människors liv, så jag bestämde mig för att skriva en till bok om hjärnan, som jag tyckte var det mest intressanta. När jag jobbade kliniskt som läkare såg jag nämligen ett mönster. Fysiskt aktiva återföll inte i depression. Indikationerna på att det fanns ett samband med rörelse var starka.

Boken Hjärnstark kom för två år sedan. Anders forskar inte själv, men att tolka forskning ser han som nog så viktigt.

– Ingen enskild forskning räcker till en bok. Jag har samlat studier från tusentals forskare för att svara på vad vi vet i dag. Det går inte att googla fram.

Träningens betydelse för att hålla hjärnan i gång har enligt Anders nått ut till läkarkåren.

– Ingenting av det här uppfattas som kontroversiellt av mina kolleger. Ändå används inte möjligheten att skriva ut träning på recept så mycket som det borde. Patienterna förväntar sig att få antidepressiv medicin mot depression och undrar vad det är för doktor som ordinerar träning. Där har vi en pedagogisk utmaning. Med det sagt vill jag inte racka ner på antidepressiv medicin som gör stor nytta, men vi missar alternativen.

Det är aldrig för sent att börja träna. Även 80-åringar kan träna upp sina tankemässiga förmågor.

– Fysisk aktivitet är något vi behöver hela vägen till graven. Däremot är träningen en hyfsad färskvara, säger Anders Hansen och refererar till en studie med enäggstvillingar.

Båda tvillingarna var relativt vältränade från början, men när en av dem slutade träna resulterade det i att denna redan efter några månader fick sämre minne och koncentrationsförmåga än tvillingen som fortsatte träna.

Anders Hansen försöker leva som han lär och rör på sig på något sätt fem dagar i veckan.

– Det blir fotboll, tennis och styrka. I värsta fall springer jag men det gillar jag inte. Jag tävlar inte eller är med i några lopp. Jag är inte heller så bra på att motivera andra. Jag säger att så här fungerar det, gör vad du vill. Men om du vill träna, börja långsamt för det är viktigt att kunna hålla i
träningen. Och glöm allt vadprestation heter.

Många är nog de som motiveras, även om Anders kallar sig världens sämsta motivationscoach.

Konditionsträning gör störst nytta

Träning påverkar våra hjärnor på flera olika sätt, visar den forskning som Anders Hansen sammanställt. Här är några positiva effekter av att röra sig.

» Koncentrationsförmågan ökar av fysisk aktivitet. Två olika grupper fick under sex månader promenera snabbt i 45 minuter tre gånger i veckan respektive göra stretchövningar under samma tid. Promenadgruppen ökade sin koncentrationsförmåga och man kunde se en ökad aktivitet i hjärnan som förklarade det. Koncentrationsförmågan hos stretcharna var oförändrad. Även barns läsförståelse ökar efter rörelse. Skolgymnastik förbättrar förutsättningarna för att bli bra på matte och svenska.

» Minnet krymper med cirka 1 procent varje år från 25-årsåldern, och man har tidigare trott att detta inte går att bromsa. Nu har man med magnetkamera kunnat visa att minnet förbättras hos dem som dagligen tar snabba promenader. Studenter som får lyssna på glosor i hörlurar lär sig 20 procent fler ord om de promenerar samtidigt än om de sitter still.

» Måendet påverkas av rörelse. De som av olika anledningar inte vill ta medicin har i fysisk aktivitet ett naturligt alternativ. Vid mildare depressioner fungerar fysisk aktivitet bättre än antidepressiv medicin.

» Stresshormonet kortisol stiger när man rör på sig och sjunker när man slutat. Efter ett antal gånger ökar det mindre när man rör sig och sjunker mer efteråt. Det gör att personer med bra kondition hanterar stress bättre.

» Intelligensen påverkas av vilken kondition man har. Det visar mönstringsresultaten under en 30-årsperiod från 1,2 miljoner 18-åringar.

» All rörelse är bra för hjärnan. Fem minuters promenad är bättre än ingen­ting. Högst effekt får den som blir andfådd och svettig under 45 minuter tre gånger i veckan. Mer än så ger ingen ytterligare effekt på hjärnan. Styrketräning är i det här fallet inte lika effektivt som konditionsträning.

Text: Ninni Dickson  Illustration: Elin Brander

Kommentera

Klicka här för att publicera