Krönikor

”Ett mikroskopiskt steg i rätt riktning”

Tårtorna var uppätna, fiskdammen avklarad. Men det var 20 minuter kvar på den utsatta tiden för dotterns 4-årskalas. Då ropade ett av barnen: ”Vi vill se på film.” ”Jaaa, film!” skrek alla de andra. Åtta par förväntansfulla ögon vändes mot mig.
Hjälp, tänkte jag, snart ska telningarna följa med sina föräldrar hem, de får inte fastna framför teven. Efter två sekunders intensivt tänkande med en smått paralyserat leende på läpparna kom jag på lösningen: Ett litet förlösande ord för att få in barnen på ett annat spår.
”Mini-Röris,” sa jag.
”Jaaa!” skrek alla barnen.
Den nyinköpta Mini-Rörisskivan åkte in i cd-spelaren, samtidigt som jag plockade fram den medföljande planschen i syfte att ge barnen erforderlig vägledning. Men innan jag ens hunnit veckla ut den, startade musiken och barnen var i full gång – de kunde redan alla rörelserna utan och innan.

Ja, att få små barn att röra på sig behöver inte vara så utmanande. Och ändå dyker det upp larmrapporter om 4-åringar som rör sig på tok för lite. Och att det sedan blir värre. Allt värre. Den fysiska aktiviteten sjunker när barnen börjar skolan. Och fortsätter att minska under hela skoltiden, särskilt hos flickor.
Endast 44 procent av pojkarna och 22 procent av flickorna når hälsorekommendationen om fysisk aktivitet – 60 minuter om dagen – visar en rapport från Centrum för idrottsforskning.
Nyligen presenterade regeringen ett förslag om 100 fler idrottstimmar i grundskolan. Det kan låta som en stor satsning. Men med tanke på att timmarna ska slås ut på nio år och på att endast 15 minuter av idrottstimmarna beräknas ägnas åt fysisk aktivitet, blir det bara en faktisk rörelse-
ökning med 2,8 timmar om året. I snitt mindre än en kvart i månaden! Ett närmast mikroskopiskt steg i rätt riktning således.
En förändring som verkligen skulle ge genomslag, vore att faktiskt ägna idrottstimmarna åt idrott. Eller ännu hellre jympa à la Friskis. Fullt fokus på kondition, och styrka hela lektionen, alla kan vara med.
Enkelt, inte sant? •

Mattias Wising Bonde, chefredaktör