Krönikor

”Jag är tyvärr en lättretad jävel”

Efter ett skivstångspass på Friskis kom en tjej fram och bad om ursäkt för att hon norpat den sista femkilosplattan precis innan passet skulle starta och jag hade reagerat med ett irriterat stön. Men det var ju snarare jag som borde ha bett om ursäkt för min retlighet.

Jag är tyvärr en lättretad jävel. Och som om inte det räckte är jag duktig på att reta upp folk i min omgivning också.
Nu jobbar jag hårt på att minska dessa spänningar, trots att oddsen är höga. Jag är nämligen behäftad med två av de störningselement som toppar listan över stadsbornas hatobjekt. Inte nog med att jag tar mig fram på tvåhjuling, jag gör det dessutom i sällskap med en fyrfoting, modell XL.

Försedd med både hund och cykel får jag å andra sidan massor av gratistillfällen att öva på anger management och komplettera med konsten att be om ursäkt när övningarna inte ger önskat resultat.
Fastän det fortfarande händer att jag brusar upp under den dagliga störtskuren av sura kommentarer och arga påpekanden om cykelns respektive jyckens framfart, tycker jag ändå att jag taggat ner en hel del.
Numera kan jag till och med hantera den klassiska ”mandighetsutövningen”, närmare bestämt manspersoner som gett sig själva myndighetsmandat. För dem räcker inte en vanlig åthutning, de ställer sig också bredbent i vägen och befaller
mig att upprepa vad de just sagt som bevis på att jag lärt mig läxan. När jag vägrar lyda order förhörs jag om namn och personnummer. Då är det läge att snoppa av mandighetsutövaren med ett gapskratt, vilket vanligtvis får honom att lämna mig ifred.

Häromdan fick jag emellertid smakprov på en mer malign art av manlig maktdemonstration. Mannen ifråga kom utfarande ur en port, rätt framför både fyrfoting och tvåhjuling, och satte genast i gång att gorma om de två miljöstörande inslag jag gjort mig skyldig till. Men när han gått över till att skrika hora och fitta så många gånger att till och med en hund kunde haja vad det handlade om, då förvandlades min godmodige dogg till en morrande best.
Jag kallade inte in hunden. Och bad inte heller om ursäkt. För den här gången var det min tur att lära ut en läxa. Män som hatar kvinnor ska leva i ständig skräck. •

 

Unni Drougge,
författare, debattör
och flitig motionär.
unnidrougge.com