Träningsreportage

Träningens väg till ett friskare liv

Vi tar hjälp av Dan Bagger-Sjöbäck, professor emeritus vid Karolinska institutet, för att reda ut träningens betydelse  vid olika tillstånd förknippade med åldrandet.

HÖG ÅLDER
Jag närmar mig 80 – inte ska jag hålla på och pressa mig?
Med bra styrka och stabilitet kan vi fortsätta vara aktiva även i hög ålder. Träning ger goda resultat, oavsett ålder. Det finns studier som visar att personer på ända upp till 96 år blir starkare av styrketräning.
– Det är en myt att det skulle vara farligt att ta ut sig, svettas och få muskelvärk bara för att man är äldre. Du kanske inte kan träna som en 20-åring, men alla kan utmana sig utifrån sin egen nivå, säger Dan Bagger-Sjöbäck.
ARTROS

Jag har artros och vill inte slita ut lederna ännu mer – ska jag träna?
Oavsett om artrosen i lederna beror på överansträngning eller är av genetisk karaktär, kan du inte bli av med den: Brosket är borta och även benet under kan vara nedslitet. Desto viktigare att träna musklerna runt de drabbade lederna.
– Ett bra muskelförsvar minskar slitaget på lederna. Jag vågar påstå att rehabiliteringen går fortare och blir mer framgångsrik med träning anpassad till din förmåga. Många blir nästintill symtomfria, säger Dan Bagger-Sjöbäck.

TYP 2-DIABETES
Jag har fått åldersrelaterad diabetes – ska jag träna?
Regelbunden träning har flera positiva effekter vid typ 2-diabetes. Blodsockernivån förbättras och insulinkänsligheten ökar, vilket kan leda till att insulindoserna kan minskas. Här är rekommendationen i första hand pulshöjande träning, som löpning och jympa, det ger bäst effekt i form av sänkt blodsocker.

HJÄRTSJUKDOM
Jag har haft en hjärtsjukdom, ska jag träna?
– Det är en myt att det skulle vara farligt att träna om man har ett hjärtfel eller en hjärtsjukdom. I de flesta fall är det snarare så att en korrekt, balanserad träning kan förhöja både hälsa, livskvalitet och livslängd, konstaterar Dan Bagger-Sjöbäck.
Men här är det olämpligt att ge ett generellt råd, betonar han. Det är av stor vikt att du får anpassade råd av din läkare.

HÖGT BLODTRYCK
Jag har högt blodtryck – borde jag röra på mig mer?
Högt blodtryck ökar risken för bland annat stroke och bör därför behandlas. Träning är en hörnpelare i behandlingen.
Forskning har visat att en rask halvtimmes promenad om dagen sänker blodtrycket. Dessutom förbättras balansen mellan kroppens två självständiga nervsystem, det sympatiska och det parasympatiska nervsystemet. Den praktiska betydelsen är att vi blir bättre på att hantera stress och att våra blodkärl mår bättre.

BENSKÖRHET
Jag lider av osteoporos – är träning rätt för mig?
Vid benskörhet, osteoporos, ökar risken för att man får frakturer. Men overksamhet leder till ökad osteoporos och därmed ökad risk för frakturer.
– Många tror att skelettet är  en gipsliknande, statisk grej.
I själva verket är det något av det mest dynamiska och levande vi har. Det omsätts ständigt och dess beståndsdelar är synnerligen anpassade efter hur vi mår och vad vi gör, noterar Dan Bagger-Sjöbäck. Träning anpassad utifrån dina förutsättningar minskar risken för frakturer. Men ta hjälp av proffs för att träna rätt.

AKUT SMÄRTA
Träning är visst alltid rätt medicin. Så jag får väl stålsätta mig och köra på, även om det plötsligt skulle göra väldigt ont?
Nej, ont ska inte med ont fördrivas. Lyssna alltid på kroppens varningssignaler! När vi känner akut smärta är det för att något behöver åtgärdas.
– Om du känner ett hårt tryck över bröstet som också kan stråla ut i vänster arm, kan det vara symtom på syrebrist i hjärtat – då ska du omedelbart avbryta den aktivitet du håller på med och söka hjälp, säger Dan Bagger-Sjöbäck.

BALANS
Jag har fått så dålig balans att jag knappt vågar gå ut, kan jag verkligen träna?
Balanssinnet försämras med åldern och balansstörningar till följd av cirkulationsstörningar och åderförkalkning i hjärnan är vanliga.
– Förlust av balansförmågan är oerhört invalidiserande. Du får svårt att gå, blir snurrig, folk kan tro att du är berusad, du isolerar dig … Det går inte att leva ett normalt liv utan balansförmåga, säger Dan Bagger-Sjöbäck. De goda nyheterna är att vi kan träna upp och återfå delar av balansförmågan. Rekommendationen vid problem med balanssinnet är därför glasklar: Balansträning!

SLUTSATS
Sammantaget verkar det som att träningen är det där universalpillret som kan förbättra vår hälsa och motverka de flesta negativa effekter som vi förknippar med åldrandet – är det rätt tolkat?
Ja! Men vid minsta tveksamhet: Rådgör med läkare. Det är särskilt viktigt om du har ett tillstånd som rör cirkulationsorganen, andningssystemet eller rörelseapparaten. Fråga läkaren hur du ska träna och om det finns några varningssignaler du ska känna till. Ta också hjälp av en fysioterapeut, naprapat eller motsvarande med att utforma träningen. Och av Friskis tränare att utföra den på plats!

Text: Mattias Wising Bonde  Foto: Magnus Stålberg  Foto: SergelCity (Dan Bagger.Sjöbeck)