Träningsreportage

En fett viktig cell

Det håller dig varm, gör dig stöttålig och ser till att du klarar att hålla i gång. Vi riktar fokus mot vår trygga energireserv – fettet.

Det är många som av olika skäl ondgör sig över fett, men sanningen är att vi inte skulle klara oss utan det.
– Vi ska verkligen vara glada över vårt fett.
Det säger Karin Stenkula, forskare vid Institutionen för medicinsk vetenskap vid Lunds universitet. Hon har under lång tid fascinerats av fett och dess egenskaper. Förut såg man fett som en tämligen passiv reserv av energi, men forskarna vet numer att fettvävnaden är central i en rad processer i kroppen, exempelvis i olika typer av hormonreglering.
– Fett har därför stor möjlighet att påverka hela kroppen, säger Karin Stenkula.

Fettcellen en mästare på att lagra energi

Fett finns under huden, och det håller oss varma och gör oss mer stöttåliga. Det finns även fett kring organ, muskler och leder som skydd och stöttning. Fettväven är dessutom vår största energireserv.
– När det kommer till att lagra energi, är det inget som klår en fettcell. Den har en enorm inlagringskapacitet och kan öka sin storlek 1 000 gånger om det behövs, säger Karin Stenkula.
Fettväven är uppbyggd av så kallade vita fettceller. Hela 98 procent av den vita fettcellen består av en stor fettdroppe, och de övriga celldelarna ligger i en tunn film runt om. När cellen töms på energi kan den drastiskt minska i storlek.
Förutom de vita fettcellerna i underhuden finns även bruna och beiga fettceller. De bruna fettcellerna finns i specifika depåer, exempelvis vid nacken och på stussen och i störst mängd hos nyfödda. Cellernas uppgift är att producera värme.
Beiga fettceller kan ibland ses insprängda i den vita fettväven. Man tror att de celler som utvecklas till vita fettceller kan stimuleras till att i stället bli beiga fettceller, som liknar de bruna värmeproducerande fettcellerna. Hur detta regleras, eller vilken funktion dessa celler har, vet man inte ännu, men det forskas intensivt kring detta.

Socker kan bli fett

Karin Stenkula konstaterar att fettets väg från mat till fettcell är en komplicerad process. Fett i maten vi äter splittras upp i sina beståndsdelar glycerol och fettsyror och tar olika vägar innan de når slutdestinationen i fettcellen. Men även exempelvis socker kan omvandlas till fettvävnad.
– Fettväven är inte statisk, det sker hela tiden ett flöde av fettsyror ut och in i cellerna, berättar Karin Stenkula.
Flödet styrs av hormoner, men även av nervsystemet. Under ett träningspass släpper fettcellerna ut mer fettsyror i blodet för att säkerställa att muskelcellerna får tillräckligt med energi.

I rätt mängd och på rätt plats har fett många fördelar för oss. På fel ställe kan det däremot bli ett allvarligt hälsoproblem. ”Fel” är när fett lagras innanför bukhinnan, i och runt organen i buken, så kallat visceralt fett. Fett kan även lagras in som fettdroppar i organen, exempelvis i levern, så kallat ektopisk fettinlagring. Tillsammans skapar det en osund miljö som kan leda till inflammation och det kan även trigga insulinresistens. Att ha mycket visceralt fett kan därmed vara en riskfaktor för att utveckla exempelvis diabetes och hjärt-kärlsjukdom.
– Det luriga är att visceralt fett inte alltid syns utanpå. Och tyvärr vet vi inte om eller hur man kan undvika att energi lagras in som visceralt fett, säger Karin Stenkula.

Svårt att träna bort fett

Fett är mycket energitätt. Därför är det svårt för den som vill gå ner i vikt att träna bort sina fettdepåer.
– Det kräver oerhört mycket rörelse för att minska ett enda kilo i fett, säger Karin Stenkula. Men hon är tydlig med att det sämsta sättet att gå ner i vikt är att svälta sig:
– Då blir man enbart svagare, och förlorar muskler som kan hjälpa till att hålla fettförbränningen i gång. Bäst förutsättningar att gå ner i vikt har den som drar ner sitt energiintag måttligt, och kombinerar det med träning och då gärna styrketräning.

 

Liten cell med stor expansionsförmåga

» Fett består av glycerol och tre fettsyror.
» En mänsklig fettcell kan bli upp till 0,5 millimeter.
» Fettcellen lever i många år. Det är lång tid, jämfört med exempelvis hudceller som hos vuxna har en livstid på cirka 50 dagar.
» Vid brist på fett kan man bli svag i musklerna, yr, frusen och infektionskänslig.
» De flesta celler, utom hjärncellerna, kan använda fett som bränsle. Hjärnan måste ha kolhydrater. Däremot kan levern göra om fett och aminosyror till så kallade ketonkroppar. Dessa kan hjärnan använda som bränsle vid brist på kolhydrater.

Text: Madeleine Carlsson  

RESEKLUBBEN – Träningsresor med Friskis&Svettis