Träningsreportage

Träning stärker immunförsvaret

Rädd att snörvel ska stoppa ditt träningsflow? Vi sätter fokus på det som står mellan dig och förkylningen – immunförsvaret.

När man ska förklara hur immunförsvaret fungerar kan man ta ett militärt försvar som exempel. För i din kropp finns spaningstrupper och specialförband som står redo att stoppa angripare. Lyckas de kan du lugnt träna vidare utan uppehåll för influensor och förkylningar.
– Vårt immunförsvar har förmågan att anpassa sig efter vad som attackerar oss. Ofta kan det mota problemen i grind innan det hinner bli allvarligt, säger Susanna Appel. Hon forskar och undervisar vid Karolinska institutet i Stockholm. Intervjudagen till ära har hennes eget immunförsvar fått se sig tillfälligt besegrat eftersom hon dragit på sig en rejäl förkylning.

Kroppen har två immunförsvar

För att försvåra attacker utifrån är miljön på slemhinnor, hud och i mag-tarmkanal ogästvänlig. För de ovälkomna angripare som ändå klarar sig vidare och lyckas infektera oss, väntar hårt motstånd från kroppens två olika försvarssystem – det icke-specifika och det specifika immunförsvaret.
Cellerna i första försvarslinjen – det icke-specifika systemet – patrullerar omkring på de ställen där attacker från bakterier, virus och andra mikroorganismer är att vänta.
– Man kan likna dem vid en spaningstrupp som snabbt reagerar och skickar varningssignaler vidare till andra delar av immunförsvaret, säger Susanna Appel.

Det icke-specifika immunförsvaret sätts in snabbt och är effektivt i första stadiet för att bekämpa en infektion. Försvaret kan vara fullt aktivt inom några timmar efter att du blivit infekterad.
För att totalt eliminera angriparna behövs även det specifika immunförsvaret. Innan den här delen av immunförsvaret är fullt aktiverat kan det dock dröja upp till några dagar.

Vi märker av immunförsvarets reaktion

Försvarscellerna skapar även ”minnen” av vissa typer av angripare, vilket innebär att vi kan bli immuna mot ett visst virus eller en bakterie. Nästa gång de dyker upp vet kroppen exakt vad som krävs för att snabbt oskadliggöra hotet.
– Vi kan fortfarande bli infekterade, men vi blir inte sjuka, säger Susanna Appel.

När vi blir sjuka är det oftast inte infektionen utan själva immunförsvarsreaktionen vi känner av i form av feber, nästäppa och svullna körtlar i halsen. Efter en vecka börjar ofta infektionen läka ut.
– Efter att en infektion är omhändertagen av kroppen dör majoriteten av de aktiverade immunförsvarscellerna. Bara minnescellerna lever kvar, säger Susanna Appel.

Träning är bra för immunförsvaret – på lång sikt

Generellt gäller att det som är bra för kroppen också är bra för immunförsvaret. Träning är en sådan faktor – med en brasklapp:
På kort sikt gör träningen oss faktiskt extra mottagliga för infektioner. Efter ett pass uppstår något som kallas ”det öppna fönstret”. Det innebär en tillfällig sänkning av immunförsvaret, bland annat minskar antalet antikroppar i slemhinnorna och vissa celler i immunförsvaret blir mindre aktiva.
– Hur långvarig sänkningen är varierar mellan 3 timmar och 3 dygn, beroende på intensiteten på det genomförda passet, säger Susanna Appel.

Lagom träningsdos är bäst

I övrigt visar studier att träning på medelintensitet på lång sikt påverkar immunförsvaret positivt. Susanna Appel berättar att vissa av cellerna i immunförsvaret blir mer ”på alerten” av regelbunden måttlig fysisk aktivitet.
– Exakt vad i träningen som ger de positiva effekterna vet vi inte. Men träning har effekt på mycket i kroppen – blodtryck, cirkulation, hjärta. Därför vore det konstigt om inte också immunförsvaret påverkades.

Men lagom är bäst, menar Susanna Appel.
– Riktigt högintensiv träning under en längre tidsperiod kan leda till ett sänkt immunförsvar. Då blir det också en längre utläkningstid av varje infektion, säger hon.

Text: Madeleine Carlsson   Illustration: Elin Brander

dm1247 Parallellimporterade
Träning stärker immunförsvaret

För att stå emot angrepp från virus, bakterier och svampar har vi två olika för­svarssystem som jobbar tillsammans – det icke-specifika och det specifika immunförsvaret. Lymfknutor, som finns utspridda i kroppen, är en viktig kommunikationspunkt mellan de båda systemen.

I det icke-specifika försvaret finns bland annat makrofager och neutrofiler. Makrofag betyder storätare och de äter upp angripare. Neutrofilerna kommer till undsättning när makrofagerna signalerar problem.

Det specifika immunförsvaret består bland annat av lymfocyter. De är huvudansvariga för att ta kål på smittan. En del av lymfocyterna deltar inte i striden utan blir så kallade minnesceller som gör oss immuna mot vissa virus och bakterier. Minnet kan fungera i månader och ibland upp till år.

Genom att peta i munnen, öronen och ögonen hjälper vi bakterier och virus att få fäste.
Virus är helt ofarliga utanför kroppen. När de väl tar sig in i våra celler blir de farliga eftersom de utnyttjar människans celler för att föröka sig, vilket kan slå ut cellens normala funktion.

Det som är bra för immunförsvaret är sådant som är bra för kroppen överlag: låg stressnivå, tillräckligt med sömn, bra kost och god hygien. Träning på medelintensiv nivå är ytterligare en positiv faktor. Vissa sjukdomar är svåra att undvika; vinterkräksjuka är ett exempel då det är mycket smittsamt.

Källa: Susanna Appel, Karolinska institutet